Vansinnets Tröskel

After a relentless campaign, spearheaded by M, I decided to put a poem in swedish on here. Non-Swedish speakers, don’t worry. I have its english twin in my poetry book so you, too, will be able to read it.  /TPG.

Lidkoping a.k.a "The threshold of insanity"

Vansinnets tröskel
Jag vandrar ensam genom gator och torg
Ingen vid min sida, i dalen av sorg
Jag har tappat nycklarna, till känslornas borg
En plötslig förändring, ett vingslag av hopp
Temperaturen stiger, årstidernas kretslopp
Livet går vidare, mot nästa fas
Jag rusar mot värmen, och glädjens oas
Omsluten av vänner, som förhindrar mitt ras
Mitt hjärta sjunger, men euforin krossas
Med ljudet av spegelns kras
Jag faller djupt ner i mörkret
Jag ser ingen väg ut
Jag gråter och skriker, min tid rinner mot sitt slut
Stormen eskalerar, min fasad krackelerar
Men jag får inte ut ett ljud
Ligger vaken om natten
Depressionen löper amok
Och jag kan inte hålla takten
Glädjen glider mig förbi
Och jag kan inte hålla fast vid den
Gränser raderas, hysterin expanderar
Jag kan inte längre le, men ingen märker att något är fel
Ljuset i tunneln, det finns inget mer att se
Sakta, men säkert
Tveksamt, men villigt
Punkten utan återvändo
Äntligen hemma, vid vansinnets tröskel.

©Alexander Berg Mattsson

Advertisements

Share Your Thoughts

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s